Onsdag 23 februari 2021.
136 organisationer från 31 länder, däribland MeSheWe och Human Right Watch, uppmanar idag FN:s säkerhetsråd och medlemsländer till att införa ett globalt vapenembargo mot Myanmar som svar på militärens maktövertagande, hårda tillslag mot demokratiaktivister och för att avskräcka juntan från att begå ytterligare övergrepp.
FN:s säkerhetsråd bör snarast införa ett globalt vapenembargo mot Myanmar som svar på militärens kupp och för att avskräcka juntan från att begå ytterligare övergrepp, säger 137 icke-statliga grupper från 31 länder i dag i ett öppet brev till rådets medlemmar. Regeringar som tillåter vapenöverföring till Myanmar bör omedelbart stoppa leveransen av vapen, ammunition och relaterad utrustning.
Sedan militärens kupp den 1 februari 2021 har militären i Myanmar frihetsberövat civila ledare, ogiltigförklarat valresultatet från novembervalet och installerat en junta, under ett fabricerat ”undantagstillstånd”. Sedan kuppen har Myanmars säkerhetsstyrkor använt överdriven och ibland dödlig makt mot fredliga demonstranter; godtyckligt arresterat många hundratals aktivister, studenter och tjänstemän; och infört avstängningar på internet vilket äventyrat liv.
”Myanmars militär utgör ett påtagligt hot mot internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet bör bryta sin långa historia av passivitet mot Myanmar. De och FN:s medlemsländer bör omedelbart svara på denna kris”.
Detta samlade upprop förstärker FN:s generalsekreterare António Guterres löfte att ”göra allt vi kan för att mobilisera alla nyckelaktörer och internationella samfund för att sätta tillräckligt mycket press på Myanmar för att se till att denna kupp misslyckas.” FN: s särskilda rapportör för Myanmar har efterlyst ett globalt vapenembargo, och både han och den biträdande högkommissionären för mänskliga rättigheter har uttryckt stöd för riktade FN-sanktioner.
De undertecknade organisationerna anser att Säkerhetsrådets medlemmar bör utarbeta en resolution som hindrar direkt och indirekt leverans, försäljning eller överföring till juntan av alla vapen, ammunition och annan militärrelaterad utrustning, inklusive varor med dubbla användningsområden såsom fordon och kommunikations- och övervakningsutrustning, samt hindra tillhandahållande av utbildning, underrättelsetjänst och annat militärt bistånd. Detta bör åtföljas av en robust övervaknings- och efterlevnadsmekanism, inklusive noggrann granskning av försäljning till tredje part som sannolikt kan sälja sådana varor till Myanmar. Sådan försäljning bryter mot internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som förbjuder överföring av vapen till en stat där det finns en klar risk för att de används för att begå eller underlätta allvarliga överträdelser. Säkerhetsrådet bör också införa riktade sanktioner, globala reseförbud och frysningar av tillgångar på ledningen för juntan och militärägda konglomerat.
Miljontals människor över hela landet har deltagit i protester mot kuppen och krävt att valresultatet och rätten att demokratiskt få välja sina ledare respekteras. Juntans säkerhetsstyrkor har slagit ner demonstranter med tårgas, vattenkanoner, gummikulor och levande ammunition och dödat minst fyra personer. Sådant våld upprätthåller säkerhetsstyrkornas långvariga övergrepp mot fredliga kritiker, liksom mot Rohingya och andra etniska minoritetsgrupper. Överbefälhavaren, general Min Aung Hlaing, och flera andra högt uppsatta militärer är direkt inblandade i brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i Rakhine, Kachin, Shan och Chin-staterna.
”Med tanke på massmord och grova förföljer mot Rohingya, årtionden av krigsförbrytelser och störtandet av den valda regeringen, är ett globalt vapenembargo mot Myanmar det minsta som FN:s säkerhetsråd kan göra, att tillhandahålla all utrustning till militären möjliggör ytterligare missbruk och förstärker juntans förmåga att undertrycka Myanmars folk” säger Kenneth Roth, verkställande direktör för Human Rights Watch som tagit initiativet till uppropet.
Fram till säkerhetsrådet agerar bör enskilda FN-medlemsstater anta åtgärder på nationell och regional nivå för att blockera försäljning och annan överföring av vapen och materiel till Myanmar, med målet att utvidga ett vapenembargo så nära en global skala som möjligt. Länder med befintliga vapenembargon mot Myanmar bör uppmana andra regeringar runt om i världen att införa bilaterala embargon i intresset av att bygga en bred koalition för att motsätta sig flödet av vapen till Myanmar. Regeringarna bör också stärka övervaknings- och efterlevnads-processerna för befintliga embargon, samtidigt som de säkerställer att Myanmars militär inte får anskaffa varor och teknik med dubbla användningsområden.
I årtionden har säkerhetsrådet inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att svara på omfattande kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt i Myanmar. Kina och Ryssland har vid upprepade tillfällen lagt sitt veto eller hotat att lägga veto mot resolutioner och blockerat kollektiva åtgärder. Trots denna splittring lade rådsmedlemmarna ut ett kollektivt uttalande i början av februari och uppmanade till frisläppande av alla de godtyckligt fängslade och skyddet av landets demokratiska institutioner. Medlemmarna bör bygga vidare på det nyvunna samförståndet genom att uppmana Kina och Ryssland att stödja en vapenembargolösning som skulle grunda ett globalt försök att skydda folket i Myanmar från en återgång till autokratiskt styre. ”Att stänga av militärens tillgång till vapen, hårdvara, teknik och utbildning skulle signalera för Myanmars junta att det finns verkliga konsekvenser för deras brott,” säger Roth. ”Det skulle också signalera för miljontals människor som marscherar på gatorna och riskerar allt för demokrati och frihet, att de inte är ensamma i sin kamp.”